Betaltjänstlagen PSD2 (2010:751)

Vad är lagen om betaltjänster?

Betalningstjänstlagen sätter ramverket för hur betaltjänster ska fungera i Sverige.

Lagen täcker allt ifrån vilka krav som ställs på de institutioner som tillhandahåller dessa tjänster, till de rättigheter och skyldigheter som involverar användningen av betalningsinstrument och betalkonton.

Viktiga termer för att förstå lagen

För att förstå lagtexten kring betaltjänster är det avgörande att du känner till nyckelbegreppen.

• Betalningstjänst: En service för att genomföra betalningar, till exempel överföringar av pengar.
• Betalningsinstitut: Ett företag som är godkänt att erbjuda betalningstjänster till kunder.
• Konsument: En privatperson som använder betalningstjänster för icke yrkesmässigt bruk.
• Betalningsinstrument: De verktyg eller metoder du använder för att initiera betalning, såsom kort eller elektroniska plånböcker.
• Betalningskonto: Ett konto från vilket betalningar utförs och mottagna pengar avsätts.
• Transaktion: En händelse där pengar förs över från en part till en annan.

Dessa definitioner är grunden för att förstå hur betaltjänster fungerar och regleras. När du använder betalningstjänster är det dessa termer som oftast beskriver de olika aspekterna av din betalningsprocess.

Säkerhetskrav och skydd för konsumenter

Som konsument skyddas du av lagen om betaltjänster (2010:751), som inkluderar säkerhetskrav för betalningssystem och reglerar verksamheten hos betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer.

EU-direktivet PSD2, även känt som betaltjänstdirektivet, stärker ditt skydd ytterligare genom att införa striktare krav på datasäkerhet och rapportering av säkerhetsincidenter.

Betalningsinstitut måste tillämpa avancerade tekniska och organisatoriska metoder för att säkerställa en hög nivå av säkerhet.

Skydd mot missbruk

Du har skydd mot bedrägerier och obehörig användning av dina betalningsinstrument. I händelse av sådana situationer är ansvarsfördelningen tydlig, och ditt betalningsinstitut är vanligtvis ansvarigt för eventuella förluster.

• Spärrtjänster: Du kan alltid spärra ett förlorat betalningsinstrument snabbt.
• Medgivande: Transaktioner kräver ditt medgivande, och du har rättigheter vid obehöriga transaktioner.
• Dröjsmål: Vid dröjsmål med betalningar har du rätt till kompensation enligt fastställda regler.

Justitiedepartementet kan genom promemoria komma med förslag till antagande av ny lagstiftning, som exempelvis betalkontodirektivet, för att ytterligare stärka ditt skydd i det finansiella betalningssystemet.

Konsumentens rättigheter och betalningsinstitut skyldigheter

Som konsument har du specifika rättigheter och skyldigheter enligt betalningstjänstlagen.

Dina rättigheter inkluderar:

• Information och avtalsvillkor: Du har rätt till tydlig information om de avtalsvillkor som gäller för din betaltjänst.
• Säkerhet och ansvarsbegränsning: Du ska skydda din personliga kod och andra säkerhetskoder. Om du misstänker en obehörig transaktion, måste du omedelbart spärra tjänsten och underrätta din bank.
• Reklamation och tvistlösning: Vid en tvist har du rätt att inge klagomål hos din betalningsleverantör och om nödvändigt, vända dig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN).

Vidare ansvar för konsumenter omfattar:

• Obehöriga transaktioner: Om du är mycket oaktsam eller beter dig på ett sätt som starkt kan kritiseras, kan du bli mer ansvarig för transaktioner som görs utan tillåtelse.
• Självrisk: Vid obehöriga betalningar kan en självrisk tillämpas, där du som konsument står för en del av förlusten upp till en viss gräns.

Ångerrätt och skydd för dig som konsument

En viktig del av detta skydd är ångerrätten. Den låter dig ångra ett köp inom 14 dagar efter att du köpt något på distans, som via internet eller telefon. Tiden för att ångra köpet börjar dagen efter du fått varan eller tjänsten.

Det finns också skydd mot orättvis marknadsföring, till exempel vilseledande reklam eller påträngande försäljningstekniker. Säljaren är skyldig att ge dig klar information om vad du köper, inklusive dina rättigheter att ångra köpet.

Skyldigheter för betalningsinstitut

Betalningsinstitut bär ett stort ansvar för att upprätthålla en trygg och rättvis finansmarknad.

Regleringar som betalningsinstitut måste följa är:

• Kundkännedom (KYC) och penningtvättsbekämpning (AML): Att följa lagar om kundkännedom och vidta åtgärder för att förhindra penningtvätt.
• Hantering av kundmedel och klagomål: Att på ett säkert sätt hantera dina medel och att effektivt hantera eventuella klagomål.
• Transparens: Att tillhandahålla klar och begriplig information om villkor och avgifter för tjänsterna.

Varför lagen är viktig

Betaltjänstlagen skyddar både konsumenter och finansiella institutioner genom att öka säkerheten och transparensen i betalningsprocesser, vilket bidrar till en stabil marknad inom EES.

Den säkerställer en effektiv och högkvalitativ marknad för betalningstjänster samtidigt som den erbjuder tydliga rättigheter för konsumenter vid obehöriga transaktioner.

Med övervakning från Finansinspektionen följer finansbolagen lagens regler, skyddar ditt betalningskonto och tillhörande tjänster för att underlätta säkra och smidiga betalningar.

Hur det har utvecklats genom åren

Betaltjänstlagen i Sverige har utvecklats genom åren för att möta det växande behovet av en enhetlig reglering av betalningstjänster.

En drivande faktor bakom införlivandet av betaltjänstdirektivet (PSD, Payment Services Directive) i svensk rätt var behovet av standardisering på EU-nivå.

Detta har lett till förbättringar av traditionella banktjänster och utveckling av innovativa betallösningar.

• 2007: PSD-direktivet utfärdas.
• 1 november 2009: Deadline för medlemsländer att implementera direktivet.
• 1 maj 2018: Den uppdaterade betaltjänstlagen (PSD2) träder i kraft i Sverige.

Genom införandet av lagen har du nu tillgång till ett större utbud av säkra och smidiga betalningsmetoder. Lagen har också ökat transparensen och enhetligheten i hur betalningar hanteras, vilket gynnar dig och alla andra som använder dessa tjänster.

Finansinspektionens roll

Som aktör på den finansiella marknaden är det viktigt att du är medveten om Finansinspektionens roll att reglerna för Betalningstjänstlagen följs.

Din följsamhet till lagen kontrolleras noga för att hålla finansmarknaden stabil och skydda konsumenternas rättigheter.

Konsekvenser vid regelöverträdelser:

• Viten: Företag kan åläggas att betala viten om de inte följer lagen.
• Tillsynsåtgärder: Finansinspektionen kan vidta tillsynsåtgärder mot företag som inte följer lagen, vilket kan inkludera krav på att rätta till brister.
• Böter: Brott mot vissa bestämmelser i lagen kan resultera i böter för det ansvariga företaget eller dess ledning.
• Återkallelse av tillstånd: I allvarliga fall kan ett företags tillstånd att erbjuda betaltjänster återkallas.
• Varningsbrev och förelägganden: Företag kan få varningsbrev eller förelägganden som uppmanar dem att åtgärda specifika problem.

För att säkerställa en rättvis och konsekvent övervakning har särskilda riktlinjer skapats. Det innebär att regelbundna granskningar görs för att utvärdera riskerna i verksamheten och kontrollera att nödvändiga interna säkerhetsåtgärder finns.

Dessutom genomförs genomgångar av rapporter för att granska företagsdata och upptäcka möjliga felaktigheter.

Källor

• https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2010751-om-betaltjanster_sfs-2010-751/