Jämför kreditkort, betalkort & bensinkort 2022

Kredit är ett annat ord för lån. Om ni blir beviljad en kredit på exempelvis 30.000 har ni rätt att handla för exakt den summan. I samband med att ni ansöker om ett kreditkort är det dessutom vanligt att en kreditupplysning genomförs. I densamma avgör kreditkortsföretaget hur stor krediten blir. Vid dessa typer av undersökningar kontrollerar kortbolaget bland annat er årsinkomst, huruvida ni dras med eventuella betalningsanmärkningar eller inte och mycket annat. Kreditkortsutfärdarna är dock ganska generösa. Om ni exempelvis ansökt om en kredit som motsvarar 100.000, och utfärdaren inte vill godkänna det beloppet, kan de välja att acceptera er ansökan men samtidigt sänka kreditgränsen till exempelvis 25.000 kronor.

Många kreditkortsföretag erbjuder räntefria perioder. Begreppet “en räntefri” månad har säkerligen många kommit i kontakt med. Denna fras innebär att ni kan betala tillbaka ursprungsskulden helt utan avgifter så länge ni gör det inom tidsramen, vilket ofta är inom en månad. Mer specifikt innebär en räntefri period att det belopp ni är skyldiga inte ökar, dvs. ingen ränta tillkommer så länge ni betalar inom den tidsperiod som är överenskommen.

Att Blippa innebär att man håller sin konto- eller kreditkort mot kortläsaren i fysiska butik man handlar från. Man behöver alltså inte stoppa in kortet och sedan ange sin kod för att genomföra köpet. När man Blippar så behöver man inte ange sin PIN-kod vid köp under 200 kr. Vid köp över 200 kr håller du fram kortet och anger koden.

Uttagsavgiften är lite av en doldis inom kreditkortsvärlden som inte många snackar om, och det är lätt att förstå varför så är fallet. De ploppar sällan upp på våra saldobesked, och få kreditkortsbolag berättar att avgiften existerar. Uttagsavgiften landar ofta på omkring 20 till 40 kronor. På ytan kan det verka som en ren struntsumma, men i det långa loppet kan denna avgiftstyp kosta en hacka. Det är tyvärr ganska få kreditkortslösningar som valt att ta bort uttagsavgiften, så samma avgift är förmodligen någonting vi får stå ut med under ett antal år framöver. Men men, få väljer att ta ut pengar nuförtiden, så för den breda massan bör uttagsavgiften inte spela någon större roll.

Årsavgifterna varierar i regel ganska kraftigt, och som namnet antyder betalar ni dessa en gång per år. Om ni redan har en innestående skuld läggs avgiften på det befintliga beloppet. En vanligt årsavgift landar på omkring 200 kronor, men somliga kreditkortsbolag tar ut årsavgifter som motsvarar tusentals kronor, medans andra inte tar ut några årsavgifter överhuvudtaget.

När kreditkortsutfärdaren tar ut en avgift då ni handlar utomlands talar vi om ett valutapåslag. Dessa typer av avgifter landar ofta på omkring 1.5 till 2%, men i undantagsfall kan den vara avsevärt högre. Valutapåslaget beskrivs ofta som en serviceavgift som kreditkortsbolagen tar ut för att växla exempelvis kronor till dollar. Om ni reser i ganska hög eller hög utsträckning bör ni ha stenkoll på vilket valutapåslag som gäller. Ett fåtal procentandelars minskning kan innebära stora besparingar, tro oss.

Fördelarna är större än nackdelarna, det kan vi inte komma ifrån. Även om man måste dras med diverse avgifter av olika slag är alla de fördelar som följer med på köpet betydligt starkare. Flexibla avbetalningsplaner, bonusar, rabatter och mycket annat kan kammas hem. Det blir alltmer populärt att betala med ett kreditkort, och det är lätta att förstå varför så är fallet.

Om ni skulle bli exempelvis sjukskrivna eller arbetslösa kan ett betalskydd falla in. Villkoren kan dock skilja sig ganska rejält. Somliga kortutfärdare kräver att ni ska vara 100% sjukskrivna, och för andra räcker det med att ni är 50% sjukskrivna. Här är det viktigt att ni tar reda på precis vad som gäller. Mer specifikt kan betalskydden ses som en extra skydd som faller in om ni inte skulle klara av att betala av era skulder. Få vanliga långivare (tex. storbankerna) erbjuder samma typ av skydd, så betalskyddet bör ses som en mycket generös förmån.